Pratgrammatik är regler som fungerar för det mesta och som har den egenskapen att de underlättar att man kommer igång att tala det nya språket. En sådan regel är att vokalerna i spanskan alltid är medelkorta, d v s inte som i svenskan och andra nordiska språk, korta eller långa. Ett av de största misstag man kan göra är att uttala spanska ord med långa vokaler. Det blir helt fel och man blir inte förstådd.
Kalle gick långt in i skogen för att hugga sig en julgran.
Kallegicklångtiniskogenföratthuggasigenjulgran.
Försöker man använda långa vokaler i spanskan så bryts
ordströmmen och plötsligt så blir hela meningen obegriplig för
den spansktalande man pratar med. Gör vi samma fel i svenskan så händer
i stort sett ingenting. Man förstår lika bra. Skooogen och skogeeen hörs
och förstås bra eftersom de föregås och avslutas med en kort paus.
Mansardtak är ett ovanligt svenskt ord. Om man inte vet vad det betyder är det inte konstigt om man undviker att använda det även om man har ett litet hum om vad det innebär, nämligen att taket är brutet i två steg. Uttalas det med två korta a? Med ett kort och ett långt a, två långa a'n, eller ett långt och ett kort? Det första alternativet är rätt. Hur uttalas staden Benalmádena? Tredje vokalen har en accent, vilket innebär att det finns en betoning på den vokalen, men vokalen är fortfarande medellång. Det är mycket lätt framförallt för svenskar att uttala namnet med långt ljud på det accentuerade a:t, vilket blir helt fel. Regeln är att accentuerade vokaler betonas men att de inte görs längre. När ett ord inte är accentuerat så faller betoningen på näst sista vokalen. Tyvärr finns det undantag men de får man lära sig utantill.
Spanskan har 5 grundläggande vokaler, a, e, i, o och u. A är medelkort, inte som i svenskan långt. Det är litet längre än a i ordet hastigt. O liknar mer ett å och bokstaven o är mer ett u. Något som gör det lätt för nordbor att lära sig spanska är att alla bokstäver uttalas i spanskan på samma sätt som i norskan och danskan. I supercalifragilisticepialidosis, (från Mary Poppins), uttalas alltså alla bokstäverna. Jämför man med engelskan så finns det där konsonant- och vokalkombinationer som har sina egna ljud och där de enskilda bokstäverna inte uttalas.
Att Gavla, från metoden GAVLAR som står för metodens upphovsmän Gavin och Larry, innebär bl a att man samlar på sig användbara ord som man lär sig uttalet för så pass bra att man inte har några hämningar för att använda dem. Man hoppar över småorden i början och använder de ord som man kan uttala utan att behöva tänka nämvärt. Man kan faktiskt börja TÄNKA på ett nytt språk redan när man bara kan några få ord. Det finns ingen anledning att installera ett lexikon och en översättare i huvudet som måste ägna sig åt det tidsödande jobbet att översätta allt man säger. Gör du det förlängs inlärningstiden med minst ett år.
Vill man prata korrekt från början dröjer det för länge
innan man börjar använda språket. Accepterar man att det blir fel i
början så handlar det mer om att göra sig förstådd
än att undvika att bli generad för att man pratar konstigt. Det är
ofta inte bristen på kunskap i språket som gör att man inte kommer på
vad man skall säga. Det är rädslan att göra fel.
Acceptera att du inte kommer att prata perfekt från dag ett. Satsa på att
göra dig förstådd i stället. Hur du gör detta
lär du dig på den här konversationskursen, d v s konversation
från dag 1.
BÖRJA GAVLA!
Att förebygga är bästa botemedlet.